Hjälpreda

Caesar hjälper gärna till varhelst det behövs!!!

Men helst med att bädda! :-)








Tack unga frun

Här kommer bilderna: :)


Eva med rimfrost i håret


Kall men glad












Wiiii!!!

Kram
// tant Hanna

Dan före dan

före dopparedan! Och i år blir det faktiskt dopp, för första gången någonsin för min del. Prova får jag ju göra i alla fall!

Ursäkta till våra fem (?) läsare för att det var så länge sen vi uppdaterade. Har nog inte riktigt kommit in i det här bloggtänkandet ännu, att vanliga vardagliga saker kan vara intressanta. I vart fall har inte Eva gjort det, mina inlägg är väl inget som blåser huvudt av folk ;-)

Här kommer i alla fall lite bilder från lördagens vinterpromenad så länge, håll till godo :-)

Trodde jag, men de var .bmp, så det blev inget med det. Det blir inte alltid som man tänkt sig :-P

Puss
//Hanna

Nej, det blir inte alltid som man tänkt sig

Helgen (som känns nyss även om det nu snart är dags för nästa) började bra, förutom att det bara var Sigrid och en smal liten Sixten som kom, eftersom Oskar fortfarande kände sig krasslig efter magsjukan och inte vågade komma.

På fredagseftermiddagen var vi på fredagscafé i Hovhultsskolan, eftersom en elev som slutade hos oss tidigare i höst skulle sjunga. Hon var så stolt och fin i sin paljettprydda röda klänning! Vi fick också höra en fritidspedagog spela "Kristallen den fina" på blockflöjt, minst sagt... intressant.

På lördagen gav vi Sigrid - av helt egoistiska skäl - sovmorgon, så att vi kunde få morgonstunden med Sixten. Resten av lördagen var allmänt skön, med promenad, godis- och saffranslängdsbak, film och Sixtenmys.



Sixten diggar fralla med solrosfrön!


Sen kom söndagen, och redan tidigt på morgonen kändes som att nåt var fel, med ett illamående som inte gav med sig utan bara blev värre. Så Eva fick ta Sixten själv, och jag låg kvar i sängen och försökte intala mig själv att jag kunde sova bort det, att det nog bara berodde på att jag sovit dåligt och druckit lite vin kvällen innan. Vid tiotiden kände jag att jag inte kunde ligga kvar längre, och det räckte med att jag svänge benen över sängkanten för att jag skulle vara tvungen att springa till toaletten och kräkas. Och så blev jag paria och det blev plötsligt en strykande åtgång på handsprit. Och Sigrid fick eld i baken för att hitta en biljett härifrån, för Sixten (och hela familjen) hade redan varit magsjuk i fyra dagar, något som inte lockade igen.

Så tyvärr blev det en något avsnoppad helg med Sigrid och Sixten, och jag fick istället ägna två dygn åt att kräkas galla. Så kan det gå. Jag hade tänkt att gå och jobba imorgon, för vi skulle julpyssla och det hade ju kunnat vara lite mysigt, men efter en liten utflykt idag till vårdcentralen och Apoteket kände jag mig helt slut, så då vet jag inte riktigt hur jag ska palla med Fbg-kaoset. Så jag tar och vilar en dag till, för vem tackar mig för att jag sliter ut mig helt i onödan?

Nu är i alla fall alla prover tagna, skönt! :)

Kramar
Hanna

Husmorslycka?

Ja. Bakning hjälper faktiskt mot ångest.

Lingongrottor med pepparkakssmak och daim tillföres nu jullistan.

RSS 2.0